Absolut rätt?

Klicka på bilden för att förstora

Tänk att vi har så lätt för att tro att just vi har rätt eller har kommit fram till den bästa lösningen.

I frikyrkliga sammanhang tror jag att det är rätt så vanligt att tänka så här och det kan ju delvis förklaras av att man från början har varit en rörelse som har protesterat mot det rådande synsättet på grund av att man kommit fram till hur det egentligen förhåller sig.
Man känner sig exklusiv och utvald och det blir sedan svårt att acceptera andra sätt att se på saken. Istället gör man vad man kan för att övertyga andra om att man har rätt. Inte de bästa förutsättningarna för dialog med andra ord.

Enligt wikipedia finns det över två miljarder kristna i världen, vilket man naturligtvis får ta med en nypa salt, det är ju inte alldeles enkelt att enas om en definition av kristendom.
I min ungdom trodde jag faktiskt att jag hörde till den lilla utvalda skara som hade kommit fram till den rätta tolkningen av bibeln och det blev lite omtumlande när jag insåg att det kanske inte var riktigt så enkelt.

Jag  kommer ihåg en seriestripp i tidningen Trots Allt (tyvärr nerlagd) där en person vid tidens slut mottar priset för absolut rätt livsåskådning...(ska försöka hitta den och lägg in i ett senare inlägg)

Jag tror att det är viktigt att reflektera kring den här frågan - är det verkligen rimligt att tänka sig att just jag har hittat den rätta vägen och att alla som tänker annorlunda har fel?
Kommentera gärna och berätta hur ni tänker...